Blir vården bättre om staten styr?

2025-06-04 08:17:41 CEST

Den frågan diskuteras på många håll. Några som har tänkt extra mycket på det är Vårdansvarskommittén, som på regeringens uppdrag har utrett för- och nackdelar med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap. Vad kom de fram till? Är ökad statlig styrning vägen till bättre vård för patienterna och ett mer robust och effektivt hälso- och sjukvårdssystem? Vi frågar Emilie Orring, ledamot i kommittén.

Ett område där staten styr redan idag är nationell högspecialiserad vård. För sju år sedan togs de första stegen för att samla viss vård som är komplex eller sällan förekommande till några få sjukhus. Genom att i förväg bestämma vilka sjukhus som får ge vilken vård skulle det bli enklare för sjukhusen att ha rätt kompetens på plats, teamen runt patienterna skulle få tillräcklig träning för att vara riktigt bra på det de gör och den bästa vården skulle bli tillgänglig för fler. Har det lyckats? Vad har blivit bättre och var finns det mer att göra? Vi frågar företrädare för patienterna, verksamheterna och politiken.

Ur programmet
Viss vård och rehabilitering av ryggmärgsskador
Viss vård och rehabilitering av ryggmärgsskador var ett av de första områdena att bli nationell högspecialiserad vård. 2018 inleddes arbetet. Då fanns stora skillnader i landet i hur dessa patienter togs omhand. Några fick bra vård och rehabilitering, andra inte. Tillstånden gick till fyra regioner och i april 2023 drog verksamheten igång. Hur har det gått? Hur fungerar vården för patienterna idag och vad säger verksamheterna själva om det nya sättet att arbeta?

Högisoleringsvård vid mycket smittsamma sjukdomar
Högisoleringsvård vid mycket smittsamma sjukdomar är beredskapsvård som kräver stora investeringar. Utmaningen är att ge god vård och samtidigt undvika att personalen blir smittad. För att lyckas med det krävs omfattande utbildning och träning, men också avancerad utrustning. Sedan januari 2025 är vården samlad till två regioner. Varför behöver det här området vara nationell högspecialiserad vård?

Viss vård av svårbehandlade ätstörningar
Allt fler söker vård för ätstörningar, men väntetiderna är långa, vårdutbudet varierar och vissa regioner har inte den kompetens som behövs. För lite drygt ett år sedan samlades viss vård av svårbehandlade ätstörningar till fem regioner i landet. Hur stärker det ätstörningsvården i stort att delar av vården är nationell högspecialiserad vård?

Målgrupp
Förtroendevalda, chefer och medarbetare inom hälso- och sjukvård, patientföreträdare, representanter för professionsföreningar, organisationer inom civilsamhället, forskare, studenter, journalister samt dig som är intresserad av utvecklingen inom hälso- och sjukvården.

Medverkande
Tomas Brofelth, omvårdnadschef och patientflödesansvarig för ryggmärgsskadevården, Karolinska Universitetssjukhuset
Claes Hultling, läkare, professor i medicinsk vetenskap, vd och grundare av Stiftelsen Spinalis
Solveig Hällgren, medicinsk chef för neurorehab och smärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus
Johan Kaarme, chef för vård- och omsorgsavdelningen på Sveriges Kommuner och Regioner
Emilie Orring, ledamot, Vårdansvarskommittén
Jakob Paues, sektionschef för ME Infektion, Karolinska universitetssjukhuset.
Cecilia Pettersson, samordnare för NHV vid svårbehandlade ätstörningar, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Håkon Ro, överläkare rehabiliteringsmedicin, Skånes Universitetssjukhus
Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund
Nora Sandholdt, företrädare för Neuroförbundet
Magnus Sjögren, verksamhetschef för NHV allvarliga ätstörningar, Sundsvalls sjukhus
Maria Stefansson, avdelningschef, barn- och ungdomspsykiatriska ätstörningsenheten och ätstörningsavdelning NHV 2A, Akademiska sjukhuset
Kristina Wikner, chef för enheten för nationell högspecialiserad vård, Socialstyrelsen

Datum: 4 juni 2025
Tid: 08.30-10.00
Plats: Socialstyrelsen, Rålambsvägen 3, Stockholm, eller digitalt.

Anmälan: I anmälan anger du om du deltar på plats eller digitalt. Länk till sändningen får du efter anmälan.

Alla som anmäler sig till webbinariet kommer få en bekräftelse där det står digitalt deltagande, även om du har anmält fysiskt deltagande. Detta för att se till att alla får en länk till sändningen. Länken är bra att ha till hands om du senare får förhinder och inte kan delta på plats.

Se i efterhand
Webbinariet spelas in och kommer finnas tillgängligt i textad och syntolkad version på socialstyrelsen.se.

Kostnad
Webbinariet är kostnadsfritt.

Kontakt
Har du frågor om webbinariet? Mejla till seminarim@socialstyrelsen.se