2022-04-04 02:00:00 CEST
Introduktionen av nya läkemedel i Sverige går ofta för långsamt. Det finns exempel på värdefulla läkemedel som – trots att de godkänts av den europeiska läkemedelsmyndigheten – införts i Sverige först efter flera år. Anledningarna är bland annat att den svenska modellen att utvärdera läkemedel är komplex och konservativ, de regionala skillnaderna kan vara stora och vårdprogrammens uppdatering kan ta flera år. Det resulterar i att många patienter med blodcancer eller annan blodsjukdom lider i onödan och i vissa fall dör i förtid.
Samtidigt har den medicinska utvecklingen bidragit till att över 30 000 människor lever idag, trots blodcancer. Men patienterna måste få del av effektiva behandlingar snabbare, särskilt då blodcancer framför allt behandlas med läkemedel och inte kirurgi eller strålning. Det finns också ett stort behov av att utöka antalet kliniska studier, där nya och innovativa läkemedel och behandlingar utvecklas.
Hur kan vi minska de byråkratiska hindren, korta processerna, få fler att delta i kliniska studier och ge patienterna snabbare tillgång till nya läkemedel?
Medverkande:
Acko Ankarberg Johansson (KD) ordförande i socialutskottet
Jonathan Lind Martinsson, enhetschef vid avdelningen för värdebaserad prissättning på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Lise-lott Eriksson, ordförande i Blodcancerförbundet
Nils Wilking, legitimerad läkare samt docent och specialist i onkologi vid Karolinska Institutet
Samtalsledare: Göran Hägglund, Reform Society
Arrangör: Blodcancerförbundet
Samtalet ingår i projektet ”Dagens forskning – morgondagens behandling” – ett samarbetsprojekt mellan Blodcancerförbundet och AbbVie, Amgen, Bristol Myers Squibb, GSK, Janssen, Pfizer, Roche och Sanofi.